Förlamning hos hundar inträffar när det centrala nervsystemets förmåga att samordna kroppens rörelser minskar eller helt försvinner.
Den del av hundens kropp som oftast påverkas är bakbenen. Många andra delar av kroppen, inklusive ansiktsmusklerna, frambenen eller de muskler som styr avföring och urinering, kan dock påverkas beroende på vilka nervbanor som är avbrutna.
När pälsen flyger: Jetting med husdjur
Annonsering
Normalt fungerar hjärnan, ryggraden, nerverna och musklerna tillsammans, vilket gör att en hund kan röra sig som den ska. Skador på nerverna som överför meddelanden mellan hjärnan och kroppen kan dock leda till att de komplexa kommunikationsvägarna bryts ned och orsakar förlamning.
Alla fall av förlamning hos hundar, även sällsynta fall av tillfällig förlamning, är en anledning till oro och motiverar ett veterinärbesök utan dröjsmål. Om du ser tecknen hos din hund ska du genast kontakta din veterinär för att få en korrekt diagnos och behandling.
Här är vad du bör veta om symtom, orsaker och behandlingar av förlamning hos hundar.
Symtom på förlamning hos hundar
(Bildkredit: Getty Images)
Symtomen på förlamning hos hundar kan variera beroende på orsaken och vilka nervkommunikationsvägar som skadas.
Bakbenen är den vanligaste delen av kroppen som drabbas, men många andra delar av kroppen kan också påverkas.
Om du ser något av symtomen nedan hos din hund bör du omedelbart kontakta din veterinär:
- Oförmåga att röra bakbenen eller alla fyra benen
- Släpar bakbenen när den går
- Tecken på smärta i nacke, ryggrad eller ben
- Oförmåga att kontrollera urinering eller avföring
- Förstoppning
- Oförmåga att urinera överhuvudtaget
- Oförmåga att blinka
- Flytning eller irritation i ögonen
- Hängande ögonlock
- Droppar mat från munnen
- Dregla
- Huvudet lutar
- svaghet
- Onormala ögonrörelser (ataxi)
- Ett öga ser större ut än det andra
- Förlorad kontroll över halsen eller rösten
- Kräkningar eller uppstötningar
- Problem med andningsvägarna
- Förlust av muskelmassa
Orsaker till förlamning hos hundar
(Bildkredit: Getty Images)
Det finns flera tillstånd som kan orsaka förlamning hos hundar. Allt som bryter ner kommunikationen mellan hjärnan och kroppen kan leda till en förlust av koordination och oförmåga att röra sig.
Vissa raser är mer benägna att drabbas av förlamning än andra. Taxar, basset hounds och hundar som har långa ryggar och är låga mot marken löper större risk att drabbas av diskbråck, ett tillstånd där diskbråck som gått sönder sätter press på ryggmärgen.
Dessutom har boxrar, Chesapeake Bay Retrievers, schäfrar, irländska setters och Welsh Corgis en genetisk predisposition för degenerativ myelopati, en långsamt verkande sjukdom som angriper nerverna hos äldre hundar och orsakar bakbensförlamning.
Här är några andra faktorer som kan leda till förlamning hos hundar:
- Dermacentor-fästingbett (”fästingförlamning” orsakad av neurotoxinet i saliven från fästinghonor)
- Hjärnhinneinflammation
- Rabies
- Distemper
- Diskospondylit
- Diskbråck
- Infektion, inflammation eller skada i ryggraden
- Deformation av ryggrad eller kotor
- Polymyosit
- Polyneurit
- Neosporos
- Allvarlig exponering för bekämpningsmedel eller insektsmedel (sådana som innehåller organofosfater)
- Embolus (blockerat blodflöde till ryggraden)
- Aorta-emboli (blockerat blodflöde till bakbenen)
- Tumörer eller cancer i centrala nervsystemet
- Botulism
- Myastenia gravis
- Hypotyreos
- Fibrokartilaginös emboli (en del av en ryggmärgsskiva går av och blockerar blodflödet)
Behandlingar för förlamning hos hundar
(Bildkredit: VCG/VCG via Getty Images)
Behandling av förlamning hos hundar beror på orsaken till tillståndet. Vissa fall kan lösas med kirurgi. Detta kan vara ett alternativ när det finns nervskador eller om det finns tumörer, men detta bestäms från fall till fall.
Veterinären kan sedan ordinera akupunktur, massage, stretching och värmeterapi för att underlätta återhämtningen.
Veterinärer kan behandla vissa svamp- och bakterieinfektioner med svampdödande läkemedel och antibiotika. Fästingförlamning försvinner vanligtvis när fästingen avlägsnas, och antibiotika kan också ordineras.
Andra tillstånd kräver ytterligare komplicerade behandlingar och fysisk rehabilitering, och ibland måste en drabbad lem amputeras.
I vissa fall är dock allt som kan göras symtomhantering. I dessa situationer kan veterinären ordinera smärtstillande läkemedel och de kan sätta in en kateter för att hunden ska kunna tömma sin urinblåsa. Antiinflammatoriska läkemedel kan också minska viss inflammation, och slingor eller hundrullstolar kan förhindra att drabbade lemmar släpar.
Återhämtningen kan också variera mycket beroende på orsaken och hundens individuella svar på behandlingen.
Det är viktigt att följa veterinärens riktlinjer för vidare vård och övervaka hundens tillstånd och framsteg.
